Nu har flyttlasset gått och jag sitter ensam i en väldigt tom lägenhet. Jag tänder ett ljus och tänker på alla fina människor, människor som lämnat oss och människor som finns kvar. Idag var Noras begravning och minnesstund, jag tänker på henne och på alla runt omkring. Jag tänker på vår egna stålkvinna som överlevde och som kämpar vidare. Och jag hoppas att 2010 blir ett lugnare år.